Wilhelmzzon

Sad day.

Spelar ingen roll hur snygg bilden är, men saknar min familj. MIN TRYGGHET, MITT ALLT! <3
Jag känner mig så himla tom och dum, saknar verkligen att kunna gå in till syster min och byta några kloka ord för att lätta hjärtart. Saknar även att få skrika av mig all ilka hemma, nu finns allt inom mig. Alla bekymer, tankar, beslut, ilska osv. Allt i en ända människas kropp, Hur gör man för att kontrollera det? Jag fixar det absolute inte, mitt humör går som i berg-och-dal-banna. Jag håller på att bli knäpp!

Jag har försjutton blivigt knäpp. I jul åker jag hem mot Uppsala, då kommer jag ställas in för det största och jobbigaste provet på länge, som jag även har skjutigt upp på jätte länge.
Första gången jag åker hem från att ja flyttat hit, se hur ja kommer reagera på att få träffa vänner, familj, och alla djuren. Sedan säga hejdå och bege mig igen, åka ifrån det igen som jag fortfarande undra över om det var de rätta.

Låter som att ja har det jätte jobbigt och jävligt. Men ni ska förstå från att flytta från sin trygghet, sina vänner allt.Bara packa en väska en dag och flytta. Uscha, det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv. Nu måste jag sluta att låta så patetisk, men ibland rinner det bara över och jag måste få ur mig det!


Nu ska ja hoppa in i en varm dusch, och lägga mig och kolla på TV. Tjaaaa!:D